... och tänker på en vän. Hon förlorade sin pappa igår kväll. Så ofantligt sorgligt.

Jag hade förmånen att träffa honom, under några veckor, för 18 år sedan. Jag, min vän och hennes systrar besökte honom i det land han bodde i då. Och han gick all in för att göra vår resa bra. Det blev en resa jag aldrig glömmer!!

Vila i frid!!

Under tiden jag skrivit detta har det börjat snöa ute. Snöa!! I oktober. Ja, inte för att jag misstycker över snö. Men snö i oktober känns sådär. För det för med sig slask och det slipper jag helst. Hmmmm...

Nä, känner inte att jag har mer att skriva... Önskar en god natt!