Livets resa - på mitt sätt!

Alla inlägg under januari 2012

Av Annci Hultström - 30 januari 2012 20:39

Ja, så kan man sammanfatta den här dagen. Jag tar det från början.


Vaknade strax innan klockan, gjorde mig klar och åkte till jobbet. Var där 05:40, som alltid när jag har jour. Men skillnaden idag var att jag inte kom in. Blippen fungerade plötsligt inte. Vansinnigt irriterande. Och kallt. Tänkte att det var fel på dosan, så jag ringde felanmälannumret jag såg innanför dörren. Men nej, de kunde inte hjälpa till. För det bolaget har inte längre hand om "vår" fastighet. Vem som hade det kunde hon inte hjälpa mig med. Så jag tänkte att jag då fick invänta min kollega som jag jourar med. När hon kom funkade inte hennes blipp heller. Så efter lite mer ringande och provande på andra dörrar gav vi upp och satte oss i en taxi med destination kollegans lägenhet. Där kunde vi koppla upp hennes dator och få igång jouren. Men längs vägen ringde en tjej från växeln och sa att hon kommit in (vi hade ringt henne för att förvarna), så vi vände om... kom in... satte fart med jobbet. Phu... hård start på en redan tung morgon (kändes att det varit en partyhelg).


Sen höll sig dagen skaplig. Jag tog upp med mina fina, goa kollegor att vi har kaos hemma. Kaos med en mycket ledsen tös, som inte vill något heller än att jag hämtar henne några gånger/vecka. Min fråga var om jag kunde jobba 7-16 istället och det var mer än ok för dom. Jag blev så glad, en sten lättade från hjärtat. Nu hoppas jag bara att det hjälper.


När arbetsdagen närmade sig sitt slut tog jag mitt pick och pack och åkte till St Göran. Där väntade en grupp på 30 pers på att få höra min berättelse... om min gbp-resa. Det var lika kul som sist. Taggande som f*n och tillfredsställande att kunna hjälpa till. De är tacksamma åxå. Jag fick en jättefin vattenkaraff som tack <3


Påväg till bussen ringde jag H och sa att han kunde börja med maten när han kom hem. Då berättade han att han haft W med sig på jobbet idag och sedan jobbat hemifrån ett par timmar på eftermiddagen. Hon hade bara vägrat gå till skolan idag. Igen. Hon grät och sa att hon hade ont i magen. Som en klump. När jag kom hem satt hon i soffan. Jag sa till henne att jag fått ok från mitt jobb att jag kan hämta henne några dagar i veckan. Jag sa åxå att jag skulle både lämna och hämta i morgon. Då började hon gråta hysteriskt när hon insåg att hon måste gå i morgon. Tog nästan en timme innan hon lugnade sig. 


Fan vad jobbigt det här är. Hon kan inte säga varför det är så här och det suger så mycket energi. I morgon ska jag se om det finns tid (är ute på 6 kundbesök) att kontakta någon om detta, för det går inte längre. Vi känner oss maktlösa. Så där har ni dagens andra, och iofs sista - men nog så jävliga, kaos.


Nu återstår bara att leta mig mot sängen i hopp om att kunna ta igen lite förlorad sömn (går det?). Så jag önskar god natt. Sov gott och dröm sött!

ANNONS
Av Annci Hultström - 29 januari 2012 19:56

Sådär ja, då var jag hemma sedan några timmar. Är i ett tillstånd av lycka, men med en extrem trötthet. Fasiken så kul det har varit. Så grymt välordnat. Det enda spontana jag kommer på att klaga över (svensk som jag är) är bristen på mat igår. Och det lovar jag att jag inte är ensam om. Men innan ni får den historien, tar jag det från början.


Fredag

Vaknade lite innan jag skulle. Gjorde mig klar och gick sedan för att lämna W i skolan. Allt var frid och fröjd (de ringde dock senare - jag missade samtalet - till H... W hade gråtit sen jag lämnade henne... farmor & farfar fick rycka ut och hämta tidigare...hmmmm...). Kom till Älvsjömässan i god tid för att kunna äta frukost. Det var f.ö den största macka jag sett. Jag åt en halv halv. Typ. Sedan drog dagen igång med ett talkshow, ledd av vår VD och med många gäster. Kul!


När det var över var det dags för lunch. Kyckling med potatis, sallad & bröd. För 430 pers. Imponerande och jättegott. Svårt annars med så många att servera.


Efter det fortsatte dagen med diverse workshops och en tävling i Adecco-kunskap. Åxå det givande och kul.


Slutligen var det då dags för den stora maskeraden. Vi piffade till oss, värmde med skumpa på rummet och gled sedan ner till mottagningen. Med lite tur i bakfickan fick vi salens 6 bästa platser. Precis vid scenen. Kanon.


Bordsservering gällde. Och det vi fick var...


Förrätt: Fetaost cheescake med soltorkade tomater och pinjenötter

Varmrätt: Rosastekt lammrostbiff med potatiskaka och rödvinssky

Dessert: Kaffe och chokladbit


Till detta var det jättegoda viner och fantastisk underhållning. Allt från variténs underbara värld... trollkarlar, ormkvinnor (ja, viga alltså), jonglörer.


När middagen var över revs en hoper bord bort och festen började. På riktigt. Vi dansade i timmar. Såååå kul!!! Kom i säng efter kl. 2. Rejält sliten.


Lördag

Vaknade strax efter kl. 7 med en fruktansvärd huvudvärk. Nope, det var inte pga av alkohol, utan av diggande. Får ALLTID så ont i nacken när jag dansar och diggar. Tog ett par huvudvärkstabletter och somnade om. Vaknade en timme senare och mådde bättre. Men jag var faaaan så trött. Kunde dock inte känna efter för mycket, utan satte fart ner till frukosten.


Direkt efter den var det dags för en motivationstalare i form av Erik Hamrén, förbundskaptenen för svenska fotbollslandslaget. Han pratade om att man måste ha drömmar och leva efter att nå dom, vara passionerad. Riktigt bra!! Så fort han var klar var det bara att sätta fart upp på rummet igen och byta om. Det var dags för OS, så träningskläderna skulle på.


Väl i den delen av mässan som var vår de närmaste 7 timmarna möttes vi av en stackars wrap med kalkon och keso. Inte mycket att stå sig på när man skulle slita hårt med 7 olika grenar. Fick iofs en varmkorv åxå någonstans mitt i. Hmmmm.. nåja grenarna var det. Löpning 100 meter, 110 meter häck, spjutkastning, pingis, basket, mountainbike över hinder och boxning. Konfrencier var Paolo Roberto. Han är f.ö en vääääldigt kort man. Faktiskt. Men cool som attans. Trots att han kanske gapade för mycket stundvis. Nä, åter till ämnet. När dörrarna öppnades möttes vi av en pampig portal med rök och musik som alla gick igenom. Sen sjöngs det nationalsången och därefter började tävlingen.


När vi först läste om grenarna tänkte jag att det väl inte var så genomtänkt. Hur skulle alla (typ gravida och äldre) kunna delta i allt. Men förstår ni... grenarna skedde på X-box kinect. Ja, förutom basket och mountainbike som faktiskt var live. Såååå kul var det. Och jobbigt. Shit, häcklöpningen och boxningen har gett mig grym träningsvärk idag. Såpass att det är aningen svårt att torka mig vid toabesök samt få på/av jackan. Hahahaha... dags att komma igång med träningen helt enkelt.


Vårt lag, 13 pers, kämpade väl. Mycket väl, men tyvärr räckte det inte för vinst. Det var lag Syd och Väst som fick göra upp i finalen. Som f.ö var rullstolsbasket. Så kul att se. De var grymma. Kändes som de gjort det förr faktiskt. Lag Syd vann välförtjänt.


Tillbaks i rummet hann vi sova en timme och gjorde oss sedan klara för ytterligare en partykväll. Var inte direkt upplagd först (5 timmars sömn, alkohol, huvudvärk och 7 timmar i en idrottshall är inte den bästa uppladdningen). Men tänk vad ett par glas skumpa kan göra underverk ;-)


Den här gången var det bordplacering och jag hamnade med ett kul gäng. Middagen var:


Förrätt: Jordärtskockssoppa med filodegsknyte fyllt med kantareller och västerbottenost

Varmrätt: Helstekt reninnanlår med savoykål, svamp i enbärssky

Dessert: Vit chokladmousse med hjortron och mörk choklad


Allt var GALET gott. Köttet var ett av det bästa jag ätit. Helt perfekt stekt och mört som attans. Och återigen var jag djupt imponerad över att de lyckats så bra (maten var tillåmed varm) trots att vi var så många.


Till maten showade Wallmans och priser delades ut för bästa kontorschef, säljare m.m Och sen var det dags för ännu mera dans. Dock blev det inte lika många timmar... tror alla överlag var lite trötta. Så det blev mycket prat istället. Men även det supertrevligt. Kom i säng kl 3, men somnade inte förrän strax före kl. 4 för Karin (min rumskompis och kollega) och jag hade massor att prata om. Som ett trevligt pyjamasparty!!!


Söndag

Ja, det var helt klart lättare att vakna idag. Fick iofs sova ett par timmar till, ända till kl. 10. Då återstod bara att äta frulle, packa och åka hem.


H & W mötte upp mig och vi gick på bio. "Alvin och gänget 3" stod på önskelistan, så den blev det. Och vet ni vad? Jag höll mig vaken. Däremot lade jag mig en timme när vi kom hem. Och snart ska jag leta mig till bingen igen. Har ju jour i morgon. Känner mig mycket upplagd för att gå upp kl 4... zzzz... Not. Måste utöver den prestationen försöka se pigg ut i morgon och agera därefter, för jag ska nämligen till St Görans och vara med och prata på deras informationsmöte för potentiella gbp-patienter. Får sminka mig väl ;-)


Men sammanfattat då? Jo, en helt underbar helg med fina kollegor och givande möten och inspirerande händelser. Dock lite Big Brother-känsla då det inte ens fanns 5 minuter att gå ut under dagtid. Men som sagt - jag är ändå nöjd! 


Nej, nu avviker jag. Önskar en god natt. Sov gott och dröm sött!

ANNONS
Av Annci Hultström - 25 januari 2012 20:51

Rubriken skulle kanske kunna tas för en av "Stefan & Kristers" helt fantastiskt underbara farser. Typ. Not. Ja, alltså "Not" för att det är "helt fantastiskt bra". Eller... ja... nu är det tröttheten som skriver. Blablabla...


Idag har varit den dagen av alla, sedan jag började mitt nya jobb, som jag känner att jag varit som mest produktiv. Dagen har runnit på i snabb takt. Har gjort en massa saker på egen hand, samt fått vara med och hjälpa kollegor med kontraktsskrivningar m.m Skönt. Kul. Intressant.


På hemmaplan fick den minsta i familjen ett återfall. Grät över att jag ska sova borta två nätter och ville inte alls vara med på det där med belöningssystem. Dock tog det inte mer än 5 minuter innan hon sov gott. Trots allt. Min egna amatördiagnos är att det är fritids fel. Hon säger ofta att hon inte vill vara där, att det är rörigt, att fröknarna inte gör något med dom. Detta ar hon kommit på utan att hon hört oss prata om EXAKT just det. I oktober hade jag ett samtal med fröken som var mer än väl medveten om problemet och utlovade bättring. Men inget hände. Igår mailade jag. Idag ringde rektorn. Även hon var mer än väl medveten om probleme. Hon sa att hon inte ens skulle ha sina egna barn där. Hmmm... nåväl. Hon utlovad bättring och bad mig höra av mig så fort jag hade något på hjärtat.


Ja, det har ni rubriken... "Produktivitet och återfall".


Med det knyter jag ihop påsen och letar mig mot bingen.


Önskar en god natt. Sov gott och dröm sött!

Av Annci Hultström - 24 januari 2012 21:51

... idag att vi varit hemma i snart 4 veckor. Lika lång tid som vi var borta (+ några dagar iofs). Hur gick det till? Var f*n har tiden tagit vägen? Helt galet. Hoppas den går lika fort framöver. Då blir det vår snart. Med våren kommer solen. Den saknar jag. Iofs är jag glad att det kommit snö. Bara det gör tillvaron ljusare. Hoppas den ligger till söndag. Då ska jag åka pulka!


Wilma ville göra det idag, men nä... en dag med vila till behövdes för henne kände jag. Så även idag har vi spelat brädspel och sett på film. När jag har jobbat har hon spelat spel på datorn. Så ja, en lugn dag m.a.o


Hon mår inte bara bättre fysiskt, utan även psykiskt. Det har gått riktigt bra att lägga henne några kvällar nu. Vi införde ett litet belöningssystem (rätt eller fel vete 17, funkar gör det i alla fall). Har hon somnat själv får hon, på morgonen, ett kryss och om hon sovit hela natten på madrassen får hon ytterligare ett. Om hon fyllt 10 av 14 kryss  (plats för återfall finns alltså) innan söndag så ska vi gå på bio/simhall/lekland.


Steg 2, att flytta in i sin egen säng, kommer om ett par veckor. Det gör inget att hon ligger där, om det gör henne trygg.


Nä, nu ska jag lägga mig. Jour i morgon med. Så går det när jag blir hemma för vab med jourtelefonen i väskan. Skämt åt sido... helt ok, jag är ju mer morgonmänniska än kvällsmänniska.


Önskar en god natt. Sov gott och dröm sött!

VAB

Av Annci Hultström - 23 januari 2012 22:16

I morse väckte jag tuppen och körde sedan en lätt avklarad jour. Har jobbat lite mellan brädspel och filmer. Vi klämde även in lite bakning. Muffins blev det idag. Men i vanlig ordning tröttnade prinsessan. Istället började hon plocka ur kökslådorna. Hon torkade ur, sorterade och organiserade. Blev så fint så.


Hon mår f.ö bättre. Lite feber och ont i halsen, så hon får vara hemma i morgon med. Men sen ska hon vara redo för skolan igen.


Förresten, hon har börjat flaga nu. Så det var nog scharlakansfeber ändå. Då ska man börja flaga 2-4 veckor efter första prickarna och för henne har det gått drygt 3 veckor nu.


I morgon blir det jour igen, men jobb bara fram till lunch. Efter det blir det idel vab. Får se om hon är feberfri. Då blir det kanske en sväng ut i snön. Lite friskluft har ingen dött av.


Nej, nu - bingen. Sov gott och dröm sött!

Av Annci Hultström - 22 januari 2012 21:38

... egenskaper som person. T.ex vän, fru, mamma, yrkeskvinna, en person som trivs med träning och tanke på välmående. Just nu är jag bara mamma och yrkeskvinna. That´s it. Allt annat bara falierar.


För jösses vilket kaos det är här. Wilma fortsätter med sitt gråtande, sin separationsångest och sin rädsla. Utöver det har hon passat på att bli sjuk. Igen. Det började med rethosta i torsdags. Natten till lördag kräktes hon. Det brukar betyda feber. Och ja, så även den här gången. Detta ihop med en mycket svullen hals, full med vita prickar.


Eftersom prickarna på kroppen inte försvunnit helt, trots att penicillinkuren är slut sedan i tisdags, så ville vi komma till läkaren så fort som möjligt. Efter ett samtal med Löwet fick vi en tid redan samma dag. Så igår var vi där. Hög sänka, ful hals, 38,3 i feber. Misstanke om halsfluss. Dock tas inte halsprov så nära inpå, för de kan visa fel. Men med de andra symptomen i bakfickan fick hon sig en ny kur. Ny sort. Så nu hoppas vi innerligt på att det försvinner och att hon blir sitt gamla vanliga jag igen. Vi lät f.ö kolla oss själva åxå. Men vi bar inte på nån bacill tack å lov.


Så den här helgen har bestått i vila, vila och åter vila. Filmer till tusen. God mat & vin (för oss vuxna). Jag önskar jag kunde säga härliga promenader i snön åxå, men nä...


Har länge tänkt sammanfatta lite av den senaste tiden, men tid/lust har inte funnits. Men nu så...


Jobbet

Går bättre och bättre hela tiden. Känns riktigt bra, men känner samtidigt att jag behöver en massa coachning och kurser i arbetsledning. Men det kommer under våren, så det reder sig garanterat det med.


Nästa helg är det dags för kickoff. Min första. Någonsin. Ska bli kul. Brukar tydligen vara väldigt bra. Vi ska vara i Älvsjö. Dels mässan och dels Rica Hotel. Det är där vi ska bo. Hela hotellet är "vårt". Temat för fredagskvällen är cirkus/kabaré och vi gruppen har gått ihop om samma utstyrsel. Vi har införskaffat fransklänningar/huvudfjädrar/lååånga cigarettmunstycken och ska alltså föreställa Charlestonbrudar.


På lördagskvällen är det gala. Så då blir det klänning.


Vikten

Ligger stadigt runt 69-71. Vill ju få ner vikten ytterligare några kilo, men med det liv som är just nu så får det helt enkelt stryka på foten. Får liksom inte in i det livet just nu.


Var ju förresten på återkontroll på S:t Göran häromdagen. Det var mycket nöjda med min viktnedgång. Helt klart godkänt. De mätte även mitt häng för att se om jag "kvalar in" för en, av landstinget betald, bukplastik. Kravet är 3 cm. Jag hade 4,5. Han sa att det var väldigt korta köer och att jag kunde få det gjort inom kort. Dock kände jag att jag inte ville det just nu med tanke på att jag är ny på jobbet. Så vi kom överens om att jag skulle ringa när jag känner mig redo. Då skulle han skicka remissen. Men så tänkte jag lite på det och beslutade mig för att prata med chefen. Hon tyckte absolut att jag skulle se till att få det gjort innan sommaren. Så jag ska maila honom igen och få allt i rullning. Tänk, då har jag en platt å fin mage till sommaren. Nice!!


Jag kan, ännu en gång, konstatera att det här är det bästa jag gjort. Jag mår så förbannat bra. Livet är så enormt mycket enklare. För någon som inte varit där jag var går det bara inte att förstå glädjen i att kunna: 

  • sätta sig i en karmstol utan att det gör ont, för att man numera får plats
  • köpa de kläder jag VILL ha, inte de jag KAN ha (min nya vinterjacka är f.ö i strl 38)
  • sätta sig i en flygplansstol och ha massor med bälte kvar när man dragit åt det
  • böja sig ner till golvet, i en flygplansstol, och faktiskt nå det man tappat
  • gå upp för trappor utan att känna sig halvdöd
  • åka på kickoff utan känslan av att inte kunna delta i allt som sker

Jag skulle kunna fortsätta i en evighet. Men jag stannar där. För nu.


Sammanfattning av 2011

Ett fantastiskt år, fyllt med givande händelser. Resor som... kryssning till Helsingfors, träningsresan, långweekend till Berlin, besöket i Norge och avslutningsvis Thailandsresan. Ytterligare viktnedgång. Ett bra träningsår. Iordninggjort hem: Hallen av oss, badrummen och altanen av Väsbyhem. Fått ett skolbarn - helt plötsligt (hur det nu gick till?!). Midsommar på Lådna, Marre 50 år och Lotta & Moffa 10 år som gifta. Ja, och naturligtvis ett nytt jobb. Vilket år. Hoppas innerligt att 2012 blir minst lika bra.


Nej, nu ska jag ta ett litet mellanmål och sedan leta mig till bingen. Ska ju ha jour i morgon. Iofs blir den hemifrån, för vi har bytt arbetsplatser i helgen. Då kan man ju inte lita blint på att alla system är up & running. Så det är säkrast att göra det hemifrån då. Sen blir jag hemma med W. H hade lite att göra på jobbet. Men det blir ändå till att jobba lite.


Önskar en god natt. Sov gott och dröm sött!


Av Annci Hultström - 18 januari 2012 07:31

... is da shit. Ja, hjärt- och lungräddning alltså. Var på det igår. Mycket, mycket bra. Borde vara obligatoriskt för samtliga i landet. Och har man gått en för så nyligen som 2 år sedan ska det ändå uppdateras för det kom nya rön och regler i oktober 2011.Önskar dock att HLR även funkar på vår älskade lilla W just nu. Det är en mycket ledsen, kaotisk och osäker tös vi har. Ville inte gå i skolan i måndags (var med H till jobbet, där jag hämtade henne vid 14-tiden). Och igår ringde jag från kursen för att säga god natt. Då hade hon gråtit redan i skolan för att jag inte skulle vara hemma och pussa henne god natt.Syrran som höll i kursen var från Väsby, så jag åkte med henne hem. De visade sig att hon av jobbade som akutpsykiatrisyrra, så jag frågade om råd. Hon tyckte vi gjorde allt rätt, men vi skulle om möjligt ge henne ännu mer tid och bekräfta hennes rädslor hela tiden. Blev det inte bättre inom ett par veckor skulle vi ringa bvc. Så ja, vi jobbar på. Det kommer gå, men ack vad det suger kraft.

Av Annci Hultström - 15 januari 2012 20:29

... som man tänkt sig. Framför allt inte den här helgen. I går skulle W på kalas och sedan skulle vi få middagsgäster. Men nä... det gick åt skogen. Middagsgästerna avstyrde vi redan i fredags då vi kände oss helt slut efter de kvällar av strul som passerat + att de små rutiner som nu funkar kvällstid inte skulle rubbas. Men kalaset tänkte vi genomföra.


Och det var hon laddad för. Paketet inslaget och kort producerat, finkläderna på och håret kammat. H gick och lämnade. 10 minuter efter ringde mamman. W grät och ville hem. En av anledningarna var för att det var ett barn med bara en arm där. Hon blev rädd. Mamman sa att jag gärna fick komma dit och vara där. Sagt och gjort... slängde på mig nå´t annat än mjukiskläder, smink och en acceptabel frisyr. Ut i kylan. Kom dit och fick en låååååååååång kram av W. Efter en stund satte hon sig och åt en korv. Sedan skulle de se på film och äta popcorn. Allt gick bra. Tills den enarmade lilla pojken gick in för att hämta en film. Då började hon gråta så hon skakade igen. Så rädd... Var bara att klä på oss och gå hem.


Påväg hem frågade jag om hon ville leka en stund med en annan kompis (tänkte att det kunde vara bra att avleda), men nä... hon ville hem och bara vara med oss. Med det sagt blev det en lugn lördag hos oss. Film och mys i soffan.


Middagen vi skulle haft  igår var tänkt bli en lunch idag, men även den avbokade vi. Lika bra var det, för det blev en h-vetes natt. W ville inte somna. När hon väl gjorde det vaknade hon hundra gånger och var rädd. Det första hon frågade i morse var när den enarmade pojken skulle börja skolan. Lilla vän... Så även denna söndag har varit en hemma dag.


Men som de säger - inget ont utan något gott! Vi har fått så mycket gjort. Hemmet är som nytt. Massor slängt, rensat och fixat. Skööööönt.


Nu ska jag snart lägga mig. Det är ju jag som väcker tuppen på måndagar.


Förresten... jag var hos käftis häromdagen. Första gången på 2,5 år. Var HELT säker på minst 2 hål... men nä. Inga hål alls!!! Däremot ett par synliga tandhalsar, så det var dom som skapade ilningarna.


Jobbet då? Jo, I LOVE!!! Så kul. Har börjat känna mig behövd, känslan av att vara ett bihang börjar så sakteliga lämna mig. Och saker fastnar. Jag lär mig hela tiden nytt. Som sagt - I LOVE!


Nä, nu film innan bingen.


Sov gott och dröm sött!!!

Presentation


Livets resa - på mitt sätt!

Mot målet

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2012 >>>

Arkiv

Ställ en fråga

9 besvarade frågor

Tidigare år

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Maila mig gärna

annci.hultstrom@hotmail.com

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Livets resa - på mitt sätt! med Blogkeen
Följ Livets resa - på mitt sätt! med Bloglovin'

Följ mig


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se