Livets resa - på mitt sätt!

Alla inlägg under maj 2017

Av Annci Hultström - 22 maj 2017 23:39

... till klarhet.

Eller.

Inte.

Henrik ringde till KS idag för att få provsvar. Och se, han är frisk som en nötkärna. Inga prover visade på något avvikande alls. Så de gör inget mer åt saken. Eller ja, han kan ringa om det inte blivit bättre efter helgen. Hmmmm...

Och Wilma då? Ja... jag ringde direkt när de öppnade slussarna och fick en telefontid till kl 08.35 Kl 08.45 ringde de. Efter att ha hört mitt utlägg ville hon prata med läkaren och sedan ringa tillbaks efter kl 9. 08.53 ringde läkaren och frågade om vi kunde komma kl 09.40 Jag sa ja (med förbehåll att jag kanske inte hann dit exakt på minuten, vilket var helt ok), rusade upp till chefen, hasplade ur mig att jag måste dra, älgade sedan till bilen och körde aningen för fort till Väsby för att hämta W.

Kl 09.45 stegade vi in på mottagningen. Efter en undersökning, som lät dröja på sig en kvart, konstaterade läkaren att operationen lyckats, men eftersom knät varit drabbat under så lång tid var det så irriterat att det inte klarade av mängden vätska i knät. Så ytterligare utsug krävdes, men denna gång ihop med en kortisonspruta.

Så efter att ha fått på emlaplåster (ska verka minst 60 min) stegade vi till kafeterian för en vänt-fika.

Väl på avdelningen igen fick vi vänta i nästan 1,5 timme till innan de körde i gång.

Den här gången fick hon lokalbedövning (tack å lov) och kände faktiskt nästan ingenting.

20 ml vätska (2 rör) sög de ut, sen fick hon kortison och extra lokalbedövning in i knät. Åsså bar det av hem.

Efter det har hon delat soffan med H. Själv fick jag krypa ihop på en kant. Frisk som jag är.

Ja, det var vår dag. Nu hoppas vi att alla våra kommande dagar i livet bara kan bli bättre.

Av Annci Hultström - 21 maj 2017 09:56

... tänkt. Nä, det bidde VAM istället. Ja, Vård Av Man. Tar det från början.

På tisdagen i förra veckan började H känns sig sjuk. Ont i leder, feberkänsla och allmänt hängig. Men han stretade på och framåt helgen mådde han bättre. Dock svettades han en mindre sjö i två nätter.

När måndagkvällen kom möttes vi i Sollentuna för att gå på teater. När den, efter 3 timmar, var slut hade han plötsligt galet ont i sin högerfot. Han sa att det kändes som han fått en spark på hälsenan.

När han vaknade på tisdagen hade han 38,9 i feber. Han blev hemma från jobbet. Såklart. Jag tyckte han skulle gå till läkaren eftersom värken + febern kom så plötsligt. Men nä... "det går över".

Under dagen ringde jag 1177 som gick på min linje, så jag ringde hem. Men nä, han kunde vänta till onsdagsmorgonen.

När jag kom hem hade värken spridit sig till andra foten och händerna började också kännas konstiga. Så ett läkarbesök på onsdagen skulle det bli.

Onsdagen kom och ha sa: "Det känns nog lite bättre", så läkarbesöket uteblev.

När jag kom hem från jobbet kunde han i princip inte gå eller sätta sig upp i soffan pga av smärtan. Jag frågade: "Och du tycker fortfarande inte att du borde gå till läkaren eller"?

Då erkände han sig besegrad och skulle gå på torsdagsmorgonen. Jag fick honom dock att tänka om, för hur skulle han ta sig dit utan fötter. Typ. Så han ringde Löwet för en akuttid. De ville inte ha honom pga att vi varit i Thailand, utan hänvisade till KS. De har en avdelning för tropiska sjukdomar. Så vi kastade oss dit, kom in nästan direkt (wow!!!), han fick en infart och sedan togs en faslig massa blod till olika prover.

Det visade ingen malaria, men dåliga levervärden. Så efter att nekande besvarat frågan om han dricker mycket alkohol valde de att ta prover för Hepatit eftersom symptom och inkubationstid stämmer på pricken.

De svaren kommer i morgon, ihop med lite andra provsvar.

Han har fortfarande feber, om än "endast" strax över +38. Värken är kvar. Ödem i händer och fötter har tillkommit. Så det ska bli väldigt skönt att få svar i morgon.

Om de hittat nåt förstås. Annars fortsätter sökandet, för normalt är det inte. Han kan ju liksom inte gå, skära sin mat, bre en smörgås eller ens skruva av mjölkkorken. Bajs tycker vi om det!!!

Mitt i allt elände och oro med H drog W ut 2 tänder och fick jätteont när bedövningen släppte. Hon grät tills hon skakade. Fick efter många om och men i henne alvedon, krossade i mosad banan. Hon brukar svälja de hela utan problem. Men det gick bara inte i paniken som uppstod.

Där någonstans drog jag till skogs en stund. Var tvungen att bara få ro och samla energi.

På bilden ses f.ö stenfan som åsamkat mig så mycket elände. Vi har slutit fred nu och därför är skogen numer min tillflykt.

H's status nu då? Tja, oförändrad så jag VAM:ar på.

I övrigt har det väl inte hänt så mycket.

Förra helgen mådde jag lite sådär, hängig med lätt förhöjd temp. Trots det tog vi oss iväg på utflykt; Spånga gymnanasiums djur-expo och därefter Drottningholms slott. En solig, men kall å blåsig dag.

Förresten, i morgon är det 4 veckor sedan W opade sitt knä. Redan för två veckor sedan skulle hon vara återställd och kunna gympa som vanligt. Men nähä då. Knät ser precis ut som innan open. Och dagen efter sitt första gympa pass (där hon endast kunde göra hälften) grät hon av smärta.

Den här bilden är tagen igår, efter några lugna dagar med endast promenader i benen.

Helt galet. Jag blir så trött!!! Hon deppar ju när hon inte kan göra det andra gör; spela king, cykla, vara med fullt ut på gympan. Lider så med henne <3

Avslutar med ett kollage från helgen. Det var verkligen sommar i fredags. Kompade ut vid lunch för att kunna åka hem och ta hand om H (gjorde samma sak i torsdags). När han fått lunch etc. Dunkade jag ner mig i solstolen och senare mot kvällen, när jag försäkrat mig om att inget akuten-besök behövde göras bidde det ett par glas rosé i solen.

Ja, det var min status. Idag ser det ut att bli en slappardag i solen. Det ser jag fram emot. Har sovit som en kratta i flera dagar. Jag är orolig. Helt enkelt.

Av Annci Hultström - 5 maj 2017 16:40

... maj, juni och halva juli eller? För nu är det ju plötsligt sommar. På hög nivå. +22 i skuggan och varma vindar. Det resulterade i 45 min komptiduttag, middagsshopping och därefter en AW i all ensamhet. Oslagbart skönt!

H är nämligen på jobbresa i London (kommer hem i morrn) och W tycks ha fått för sig att sol är läskigt. Eller nåt. För hon städar sitt rum (tack för det i och för sig).

Idag har jag sprungit som en skållad råtta (varför säger man så??) på jobbet. Bara där fick jag ihop 7220 steg. Utan lunchpromenad. Efter shoppingen var räknaren uppe på 8600, så nu fattas det bara 1400. Piece of cake!!

Roade mig f.ö med att räkna ihop mitt steg-snitt/dag sedan 1/4. Det slutade på c:a 12800. Det är jag mycket nöjd med och jag är än mer nöjd med det faktum att foten inte sparkat bakut, utan faktiskt hela tiden improves. Sååååå skönt!!

Nä, nu ska jag chilla. Och plugga gympa. Ska döma min första tävling i morrn. Scassarryyyyy!!

Av Annci Hultström - 1 maj 2017 16:31

... med långpromenad och fortsatte med frukost ute i solen.

Därefter bidde det bullbak. 80 st till nästa lördags truppgymnastik-tävling och 6 st till oss.

Lunchen blev även den ute i solen. Dansk, glad, pølse. Mmmmmm...

Har även hängt årets första ute-tvätt. Är inte det vår så säg <3

Och jisses så mycket sol jag lapat däremellan. Vilket väder. Det kom verkligen från ingenstans. Shorts och linne hela dagen. Ljuvligt!! Så pass ljuvligt att en dagens med jordgubbar passade bra. Jättebra tillåmed.

Vad återstår av dagen då? Tja, middag. Ute i solen. Var annars?

Presentation


Livets resa - på mitt sätt!

Mot målet

LilySlim Weight loss tickers

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Arkiv

Ställ en fråga

9 besvarade frågor

Tidigare år

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Maila mig gärna

annci.hultstrom@hotmail.com

Besöksstatistik

Följ mig


Skapa flashcards