Livets resa - på mitt sätt!

Alla inlägg under november 2016

Av Annci Hultström - 27 november 2016 07:16

... 2016! Som jag har längtat efter dig <3

Adventshelgen inleddes med julgransvernissage i Sigtuna. 17 granar fanns att se. Ett par jättefina, några helt ok och resten rätt udda. Det spelades julmusik och bjöds på glögg med tilltugg. Så julkänslan infann sig snabbt.

Igår morse invigde jag min nya thekopp. Eller ska vi säga balja? Köpte den i en "köp-och sälj"-grupp på FB. 20kr inkl. kakmix och kakutstickare. Riktigt god att dricka ur var den åxå, så jag ser fram emot många trevliga stunder ihop :-)

Resten av lördagen bestod av adventsfix samt shopping. På kvällen blev det julgryta med bästa julölen till. Och en faslig massa ljus och julmusik såklart :-)

Idag vankas det tävling för den lilla. Spännande är bara förnamnet. Kl 12.30 börjar det och 2 timmar senare är prisutdelningen. Så nu vet ni hur länge ni ska hålla tummarna.

Trevlig söndag och god...

Av Annci Hultström - 23 november 2016 21:54

... vid den här tiden ligger jag i soffan, nyopererad och flummig på smärtstillande. Och som jag längtar!!! Körde en rullvagn på jobbet, fylld med typ 100 kg broschyrer på. Runt varje hörn fick jag parera och det räckte för att foten skulle säga upp sig. Nu haltar jag ?? Hoppas det känns bättre i morrn.

Sov gott. Typ.

Av Annci Hultström - 19 november 2016 20:10

... kvar till op gäller det att planera för sig. Det sker ju trots allt precis i den tid då julbaket, klappshoppingen och julpyntandet ska göras. Julbaket är klart och idag påbörjade jag klappshoppingen. Den fortsätter i morgon. Och nästa lördag. Sen får H sköta resten. Tror jag.

Har f.ö införskaffat en sån här:

Hittade den i en bortskänkesannons. Den blir perfekt att sitta på i duschen eftersom foten måste stanna utanför. Hmmmmm... panshisvarning på det ;-)

Nä, nu ska jag äta middag. Önskar en fortsatt bra kväll!

Av Annci Hultström - 18 november 2016 18:24

... igen? Var i hela h-vete tar veckorna vägen??? Iofs är jag rätt glad att det går fort just nu, för foten gör ondare och ondare. Mentalt? Ja, kanske. Men det kan ju åxå vara så att det faktiskt sliter mer och mer... Bara högre makter vet. Nåja, 18 dagar kvar och det ska nog gå bra med tanke att jag hittills stått ut i 425 dagar med den här jävla foten.


I helgen är jag och W själva. H blev utvald av jobbet att åka på en vunnen resa. De flög till Barcelona. Därifrån ska de åka lyxkryssare till Genua och Nice. Stackars honom!! Så vad gör vi då? Ja, handlar julklappar. Måste ju göra det nu. Efter open blir det svårt. Eller svårt å svårt... snarare jobbigt. Sen ska vi nog gå på bio åxå. Och tjejmysa med spa. Är tanken. Får se om det blir så.


Vårt älskade barm har ju aningen svårt att var stilla. Så innan jag ätit klart började hon åla. Det slutade med detta:'

 

Ett hårhjärta. Kärlek på hög nivå   


Nä, nu ska vi mysa vidare med lite kortspel.


Önskar er en trevlig kväll!

Av Annci Hultström - 14 november 2016 07:04

... fotfan jag dras med, den blir allt sämre. Min första reaktion, när operation kom på tal, var att ingen skulle sätta kniven i mig igen. Men nu verkligen läääääängtar jag till operationen...

Nu känns det som det skaver ben mot ben och jag är svullen varje kväll. Ja, inte som på bilden såklart men tillräckligt. Och varje morgon är jag jättestel. Så om 23 dagar börjar mitt nya liv. Typ.

Ha en finfin dag!!

Av Annci Hultström - 13 november 2016 09:16

... någoooooooon!!!!

 

Vaknade tidigt och gick upp och bakade. Igen. Hur många kakor kan man behöva på en jul???? Så nu får någon stoppa mig handgripligen snart.


Jag har ett dilemma. När W sover i våran säng så sover jag A L L T I D uruselt. Och eftersom jag är så sömnberoende känner jag mig som den uslaste av mammor när hon vill sova hos oss bara för att det är mysigt. Det är en sak om hon drömt, är sjuk eller inte kan somna... då "står jag gärna ut". Men när hon kommer och säger "Snälla mamma, får jag sova hos er" och jag bara känner motvilja, då kommer känslan av den usla mamman. Har verkligen försökt stå emot känslan, men eftersom jag varje gång går runt i ett vakuum dagen efters är det svårt. Jag försökte muta med att säga att hon får sova i 4 nätter snart, eftersom H åker iväg. Men nä... det var just igår hon ville. Och då fick hon det. Och jag tror baske mig att jag sov rätt ok. Vet ju iofs att jag vänt mig ett antal gånger och fått trängas lite, men vakuumet känner jag inte av. 


Vi bokade ju resa igår och på kvällen även hotell. Vi har ju bott i princip uteslutande på Laguna när vi varit på Lanta, men den här gången hittade fru J ett snorbilligt "skynda-dig-att-boka"-erbjudande på 5-stjärniga Chada. Så här kommer vi bo de sista 7 nätterna:

     

Det bidde någon typ av svit med frukost inkluderat. Detta till det facila priset av typ 600kr/natt. Som hittat. Ja, så nu är det bara att börja nedräkningen...

 


Nä, nu ska jag väcka W så hon kan fixa frulle till H. Det är ju trots allt Fars dag. Så GRATTIS till alla fantastiska pappor där ute! 

Av Annci Hultström - 12 november 2016 09:30

... än mig vet man aldrig var jag tar mig för. Det kan bli att jag bakar, målar eller som idag... bokar en resa till Thailand   

 


Och ja, Torhild (om du läser det) - Vi kommer till Norge trots det :-)


Trevlig lördag! Det ska jag ha!

Av Annci Hultström - 11 november 2016 17:21

... himlen kommer inte att falla över oss. Det är bara jag som lyckats hitta ett uns av inspiration att skriva några rader här. Saknar faktiskt att skriva, så vem vet... det kanske blir en vana.


Vad har då hänt sen sist? HAHAHAHAHAHA... och det tror ni att jag tänker skriva om? Ok, då. En kort resumé över de största händelserna kan ni få.


Den 11 augusti skrev jag att jag snart skulle kunna springa igen. Det gjorde jag. 1 gång. Sedan tyckte naprapaten att jag inte gjorde de framsteg som borde har gjorts. Det resulterade i en ny MR och därefter ett läkarbesök. Där fick jag vet att 2 ledband fortsatt är av och måste lagar. Man hittade även mer krossat brosk. Så ja... det blir en ny operation. Den 7/12 är det dags och då kommer man sy ihop de två ledbanden samt gröta runt rejält i fotleden för att hitta allt skit som må orsaka mina problem. Så snälla - håll alla tummar ni har för att detta är lösningen på allt!!! Och kom gärna på besök. Jag är hemma 4 veckor   


Vad mer har hänt då? Jo, vi var en vecka på Kos. HEEEELT underbart! Varmt som attans, god mat och bara en faslig massa vila.


När vi kom hem föddes ett nytt, alldeles perfekt, litet liv till världen. Bästa och finaste lilla Valter. Han lät oss vänta 12 dagar i onödan på sin ankomst, men vad gör det när man är så här ljuvlig?

 

Efter det har det rullat på med bl.a slottsweekend, Kolmården-besök, Norge-vänner på besök och skaldjurskryssning (oj, vad jag var "trött" dagen efter... det ÄR helt klart farligt med skaldjur). Idel trevligheter med andra ord. Som lett oss fram till nutid.


På jobbet går det superbra. Känns som jag hittat hem. En tjänst helt i min smak. Inte en dag är den andra lik och det är en salig blandning av sysslor som jag får på mitt bord.


Fick f.ö en award förra fredagen på ett stor-möte för... ja... för att jag är den jag är. Typ. Blev superglad. Såklart. Men det är inte för att få priser som jag ger det där lilla extra, det är bara sån som jag är. Jag mår som bäst när jag underlättar för andra. Kul att det uppskattas.


För ett par veckor sedan hade vi en stor mässa. All logistik kring utställarmaterielt m.m hade jag hand om. Och det gick sjukt bra. Det ihop med den här veckans snökaos har varit 2 av de jobbigaste uppgifterna jag haft någonsin. Men åxå 2 av de absolut roligaste. Jag hamnar i en "nu-jävlar-kör-vi"-bubbla. Först efteråt känner jag hur trött jag är. Men det är så värt det. Känslan av att vara helt tillfreds är skööööön.

 


Appropå snön... Jag har bråkat på fastighetsskötaren samt förvaltaren i 3 dagar om den enormt dåligt snöskottningen. Folk har inte ens brytt sig om att komma till jobbet för att det inte gått att parkera. Det slutade att jag försiktigt nämnde paragrafen om vite. Då vände det och i morse var allt skottat när jag kom 06.15 Eller nästan allt. En bil stod i vägen, så den flyttade jag och började skotta bort snön för hand. Efter en kvart var jag helt slut. Sååååå tung snö som börjat omvandlas till is. När jag började känna mig uppgiven fick jag en skänk från ovan... En plogbil kör förbi, ser mig, stannar, backar tebax, kör in på parkeringen, rakar bort allt på ett kick och åker därifrån. Jag blev tårögd av tacksamhet. På riktigt. För då var jag så slut... 3 dagars skottning gör sitt på kroppen, så det var skönt att få den hjälpen.


I övrigt har jag inget ont att säga om snön. Jag äääääälskar när det är såhär   


Nä, nu ska jag sätta igång och producera fiskgryta. 


Önskar en trevlig kväll. Och helg, om vi inte hörs snart igen vill säga.




Presentation


Livets resa - på mitt sätt!

Mot målet

LilySlim Weight loss tickers

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2016 >>>

Arkiv

Ställ en fråga

9 besvarade frågor

Tidigare år

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Maila mig gärna

annci.hultstrom@hotmail.com

Besöksstatistik

Följ mig


Skapa flashcards