Livets resa - på mitt sätt!

Alla inlägg under april 2016

Av Annci Hultström - 29 april 2016 20:12

... åsneröv-sugar-vecka är äntligen över. Lång. Eländig. Varför?

Tja... en f.d jobbarkompis och vän gick bort i ALS häromdagen. 58 år gammal. Några månaders kamp. Bara. Så jävla orättvist. Varför plockas de bästa först??????

Detta har påverkat hela veckan. Känt mig nere. Slut. Ledsen. Men livet går ju vidare. Snart. Det vet jag. Bara att föra hans positiva anda vidare. Helt enkelt.

Försökte tänka på det ikväll. När solen sken, altanen lockade och den vita månaden var över.

Det gick ok. Bra musik underlättar. Det har det alltid gjort för mig.

Nåväl; Vila i frid finaste G <3 Nu är du på en plats där inget kan plåga dig mer. Och det är bra. Även om vi, som är kvar på jorden, kommer sakna dig. Oändligt. Men en dag ses vi igen, där golfängarna är för evigt gröna!

Vad har mer hänt, förutom elände?! Hmmm... håret mitt är klippt. Rejält.

Trivs så bra. Till skillnad från W som grät "blod" när hon såg det.

Och mer? Ja, ett plågsamt besök hos naprapaten har ägt rum. Fy f*n. Han sa: "Oj, där kopplade du på förlossningsandningen märker jag". Gjorde lite lätt ont m.a.o

Nej, nu en dusch. Sen helgkostym och hopp ner i soffan.

Trevlig kväll!

ANNONS
Av Annci Hultström - 25 april 2016 07:56

... trött, så jag undrar på riktigt hur jag ska klara mig igenom dagen. Gårdagen, som skulle bli inköp av ett par skor till W och ett besök hos svärisarna blev till en marathondag. Med middag 20.20 Efter det väntade det sedvanliga plocket. Och sen sängen. Så inget lökande alls. Får ta igen det ikväll.

Det blev ett par skor till W i alla fall. Jag köpte byxor åxå, men jag måste prova de lite till innan jag bestämmer mig. Letade åxå nån färgglad topp och det var fan inte lätt. Lyckades tillslut. På ICA Maxi av alla ställen. Bild kommer en vacker dag. När det är varmt nog för den att passa in. Nu ser jag mer ut såhär;

Väl inbyltad i halsduken... brrrr...

Nä, hörni. Nu rundar jag av med att önska en trevlig måndag :-)

ANNONS
Av Annci Hultström - 24 april 2016 07:29

... väckte mig i ottan idag med. Så... God morgon dårå!

Gårdagens försäljning gick, trots allt, bra. Vi som väl var där var grymma! Trots "bara" 130 sålda biljetter till föreställningen (av ca 300) slog vi säljrekord. Att det bara var en klass som sålt innan behöver vi prata så högt om... fast de hade iofs dubbelt så många sålda biljetter som oss, så GRYMMA var ordet!

Idag är tanken att jag & W ska klippa oss, W ska få skor och jag behöver verkligen några nya färgglada toppar. Blev innerligt trött på min dystra garderob härom dagen. Får se vad vi lyckas med. Innan det ska frukost ätas och jag tänkte ge mig i kast med att baka snabba frukostbullar. En jästid på 15 min. Kan det bli bra det tro?

Bakade dessa förra helgen. Då satte man degen på kvällen och bakade ut på morgonen. En superhit! Enkla och så goda!

Önskar en finfin söndag!

Av Annci Hultström - 23 april 2016 13:19

... på att jag gjort ett inlägg, men kopplingen till FB föll bort tydligen. Så in å läs. Om ni vill förstås.

Av Annci Hultström - 23 april 2016 12:20

... in, bara sådär, och skriver ett inlägg efter sisådär en 50 dagars frånvaro. Jag har helt enkelt inte haft lust, inspiration eller tid. Det i kombo med att tiden rusar iväg har gjort det lite övermäktigt att försöka ta igen allt som hänt. Och då har jag skjutit på det av den anledningen istället. Men nu ska det bli ordning på torpet igen. Och för att få i ordning kommer jag bomba er med bilder, text och händelser från den gågna tiden. Så håll i hatten, nu kör vi.


Sista dagen på Koh Chang innehöll ösregn, massage, efterrätt och en vansinnigt rar historia...


Varje dag, under vår vistelse, låg en gammal farbror vid poolen. På samma solstol. Efter varje dopp bytte han badbyxor. rutinfast. Sista dagen satt han och skrev ett vanligt hederligt snail-mail och märkte inte att han blödde ymnigt från benet. Jag tog våtservetter med mig till honom ovch frågade om han ville ha hjälp. Det ville han gärna, så jag älgade iväg efter rengöringssprit och stora plåster. Han berättade att det var en biverkning efter hans cancerbehandling, huden blev skör och sprack ibland #fuckcancer. Han var innerligt tacksam och kom senare på dagen med en klase minibananer som tack. Såååå söt!

  


Dagen efter det bar det av till Mae Phim på fastlandet. Där väntade det enorma hus vi hyrt för våra sista 5 nätter. Det var bara sååååå fint! Egen infinity pool med underbar utsikt. Kändes riktigt lyxigt.

   


Fanns egentligen bara en nackdel, enligt mig, och det var att det lågt högt upp på en höjd. Så att knata med en trasig fot var uteslutet. Gjorde det första dagen och fick så sjukt ont, så vi hyrde moppar efter det. Men det var iofs kul att testa, så det gjorde inget i längden.

 


Då kunde vi ta oss iväg på utflykter åxå. Så det blev några besök på Coca Cola Beach. 

 

Vi hade ju iofs en strand nedanför oss åxå, men den var inte fullt så badbar. Men däremot hade den fina restauranger längs med stranden, som hade grymt bra mat.

 



Sista dagen, innan hemfärd, åkte vi en sista gång till Coca Cola Beach och lät tjejerna fläta sig fina. Det var två mycket nöjda töser som sedan satte sig på flyget hem :-). 



 


Jag var mindre nöjd... foten var ett vrak redan när vi åkte, så en flygresa var ju inte direkt välgörande. Hmmmmm... 

 

Påsarna på bilden är f.ö thai-snacks. Friterade hela mini-krabbor + bläckfisk. W skulle bjuda på de i skolan. Bläckfisken gick hem, men de där krabborna... njae...

 


Och en sammanfattning av resan då. Vad blir betyget? Tja, vi är eniga allihopa om att Koh Chang kan bockas av och likaså fastlandet. Det var väldans fint, men nä... inte riktigt vad vi är ute efter. Vädermässigt var det toppen. Sol varenda dag, bara ett par korta regnskurar, sjuuuuuukt varmt, en fukt vi aldrig upplevt innan, kanonbra mat, superfint hotell/hus. Men en 7:a av 10 får den i alla fall. Och det betyget grundar sig mycket på sällskapet åxå. För alltså, vi är riktigt bra på att resa ihop    


Väl hemma blev det våffeldag, påsk och Wilma's rättså försenade klätterkalas. Samtliga "högtider" firades på bästa sätt. Lite för bra nästan, så efter sötebrödsdagarna blev det 9 dagars fasta (2 dagar nedtrappning, 5 fasta och 2 upptrappning). Gick precis lika bra som alltid. Om inte bättre. Var supertaggad! Och efter det har jag hållit igen, för nu har jag bestämt mig för att äntligen komma i mål. Har ju aldrig gjort det sedan operationen. Det är de där sista 5 jag vill få bort nu. Så kampen har börjat!

   


Och häromdagen var det dags för Lena Ph på Cirkus. Så sjukt bra. Naket, utlämnade, sårbart... och galet roligt. Grät och skrattade om vartannat. Rekommenderas varmt!


Och ja, vad mer har hänt? Tja... jag har fått nytt JOBB!!!!! Det hela började för ett år sedan då en gammal arbetsgivare ringde mig. Han berättade att C skulle gå i pension under sensommaren 2016 och de kunde inte tänka sig någon mer passande än mig för tjänsten som Office Manager. Var jag intresserad? Eh... sover Dolly Parton på rygg? JA, klart jag var. Vilken utmaning. Och att de tänkte på mig trots att det då gått 3,5 år sedan jag slutade måste ju betyda att jag gjort avtryck. Galet kul!


Innan vi drog till Thailand skickade jag min CV och sedan har processen pågått. Så 3 intervjuer, 1 personlighetstest och 2 referenstagningningar senare fick jag äntligen skriva på. Det var igår vid lunch. När jag kom tebax till jobbet pratade jag med min kollega, min f.d chef och min nuvarande chef. Sen skickade jag min avskedansökan. Borde har firat med bubbel, men nej - vi har en vit månad (inget godis/kaffebröd/alkohol etc). Men nästa lördag, då smäller det!!

  


Ja, det var väl det som hänt. Typ. Eller ja... foten. Det eviga följetongen kan jag ju dra status på lite kort om någon undrar. Var till sjukgymnasten i måndags igen. Hon kände att hon inte kan göra så mycket mer för mig, så hon tyckte jag skulle leta upp en ny som har tillgång till gym (vilket hon inte har) eftersom jag behöver mer utmaningar nu. Men hon tyckte jag skulle inleda med ett par besök hos naprapaten för att mobilisera foten lite. Sagt och gjort; Jag bokade en tid, kom dit och berättade min historia, blev noggrannt undersökt och sedan sa han: "Jag har två nyheter till dig, en bra och en dålig. Vilken vill du höra först?" Eftersom jag är rätt trött på dåliga nyheter valde jag den goda. "Du kommer bli bra". Yeah! Eh, men den dåliga då? "Vägen dit kommer vara mycket smärtsam". Ok. Nåja. Fair enough. "Gör det du behöver, jag biter ihop", tänkte jag. Och ja, det fick jag göra. Satan i gatan vad ont det gjorde med en mans armbåge, rakt ner i min vad och sedan hans fulla tyngd bakom det. Den har visst kollapsat och måste nu väckas till liv under 4-5 gånger. Jo, jo... Men jag kan säga att redan dagen efter kändes det mångfalt bättre, så jag haver hopp!


Nej, hörrni... nu har jag inte mycket mer att skriva om. Och ni har väl ledsnat för länge sen åxå. Så jag rundar av med att önska en trevlig lördag! Själv ska jag tillbringa den i vårt kulturhus. W's klass ska sälja fika vid en teater. Eller klass å klass... vi är bara 5 av 19 som ska sälja. För av någon outgrundlig anledning var alla andra uppbokade, trots att detta kom ut för 2 månader sedan. Hmmmm... nä, jag är inte bitter jag inte ;-) Men ni kan ju lista ut vem som inte kommer att sälja nästa gång ;-)

Presentation


Livets resa - på mitt sätt!

Mot målet

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016 >>>

Arkiv

Ställ en fråga

9 besvarade frågor

Tidigare år

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Maila mig gärna

annci.hultstrom@hotmail.com

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Livets resa - på mitt sätt! med Blogkeen
Följ Livets resa - på mitt sätt! med Bloglovin'

Följ mig


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se