... som instinktivt undviker att gå på A-brunnar? Tänkte på det idag, påväg till bilen, att jag verkligen aktar mig för dem. Det sitter så djupt rotat från barndomen och numera spär W på grejen. Lustigt. Hmmm...

Nu är jag på St Göran för provtagning. Fastande och därför hungrig som en varg. Gjorde ett kvällsmål igår och precis innan jag stoppade knäckemackan i munnen insåg jag vad kl var. H blev iaf glad. Hmmmmm...

Tänkte på en sak påväg hit och det var: Du som trafikerar stan per fot eller cykel - ANVÄND REFLEX FÖR BÖVELN!!!!! Så jävla svårt att se när det är mörkt och småregnigt. Och även om jag kör lugnt så skulle det vara mitt fel om du blir påkörd och det vill jag inte ha på mitt samvete för att du är pucko. Ok?!?!

Nu är jag klar. Mot jobbet.

... få hålla på i skolan innan nån sätter stopp? Och var vänder man sig om man inte tycker att problemet tas på allvar?

Ok, vi tar det från början...

Ända sen W gick i förskoleklass har hon gått med det aktuella problembarnet... låt oss kalla hen för Q.

Först vill jag poängtera att jag tycker synd om Q och hens närstående. Men blir ändå såååå less på hen och skolans agerande.

Nu till saken.

De föräldrar jag kommit på tals med om Q har samma erfarenheter: Att hens namn kommer upp hemma typ 10 gånger i veckan, pga saker hen gjort.

Några exempel på saker hen ställt till med är:
Slåss nästan varje vecka med nån.
Slåss med tillhyggen.
Hotat en person med en sax mot dennes hals.
Gömt andras skor.
När hen gjort bus hotar han att slå/döda den som skvallrar.
Stör på lektionerna.
M.m m.m

Och så har vi den udda varianten som hände idag.

Hen tog ca 400kr ur sin ficka och slängde ut över golvet. Sen sa hen att alla som ville fick ta. När diverse barn plockat sa hen att den som skvallrade skulle åka på spö.

W hade såklart plockat... ca 170kr. Men hon var "modig" nog att berätta det för oss. Så nu har jag sökt Q's mamma för att berätta. Hon var dock på jobbet, så jag får försöka i morrn igen. Har åxå pratat med fröken och mammor till ytterligare 2 barn som W sa hade tagit/fått pengar.

W är nu livrädd att få spö, men fröken lovade att måna extra om henne i morrn. Och pengarna lovade hon åxå att ta hand om och ge åter till Q's päron.

I 3 år har vi haft den här typen av problem och när vi pratar med skolan säger man att det jobbas på det. Men herregud... hur länge kan man jobba på en sån sak? Hur länge ska det få ta? Vad ska hända innan nåt händer?

Tips nån?

Nu ska jag sova. Är trött. Och hungrig. Men äta är uteslutet, för i morrn är det provtagning igen.

Natti natti!

... och en ny vecka har tagit sin början. Jag hoppas fortsättningen blir bättre än starten... inget vatten (läcka hos kommunen) och dum mage.

Undrar om det är klimakteriet som börjar ge sig tillkänna. Det händer ju faktiskt att "yngre" drabbas. Får helt enkelt avvakta en månad. Blir det samma sak då blir det ett läkarbesök.

Nu ids jag inte mer så... Ha en finfin dag!!

... snart till ända. Den var bra, men jag önskar att jag finge må helt bra.

Jag är mer än lovligt svullen (väger 3 kg mer idag än igår), galet trött, har en "tjej-mage" som värker och känner mig helt ur form. Och precis just nu känns det som jag ska brinna upp. Feber?! Ja, kanske... vet inte.

Så fort jag ätit börjar jag må illa åxå. Kan vara den svullna magen som trycker på nåt... Hmmmm... Nåja, nu skiter vi i det och tar helgens bravader istället.

Optikern var det ja... min syn har försämrats sedan januari. Behöver glasögon både för långt håll och läsning. Inget allvarligt, men hon ansåg att det var tillräckligt för att det kunde orsaka de rinnande ögonen.

Kollade lite på bågar, men hann inte avsluta. Bowlingen väntade ju. H vann, W kom tvåa och jag kom således sist. Jag vill gärna skylla det på att klotet var på tok för tungt... men jag vet inte om det gills!?!

När det är dags för sista slaget har man ju tre försök på sig. Det missade vi och jag råkade slå en av W's gånger. Då visade hon sin mest bortskämda sida. Och det fick oss att lacka ur och skita i bion som var bokad efter.

Hon har det för bra, men inser inte värdet i det stundvis. Så även om vi alla brev drabbade var det det enda rätta att göra.

Men middag blev det i alla fall. På Jensens. Jag var galet sugen på ribs men portionerna var gigantiska, så de var snälla nog att låta mig beställa från barnmenyn. Och med det följde roliga namn på maten. Så igår, kära vänner, åt jag Dinosaurieben. Mums!

På bilden ses skelettet som blev kvar ;-)

Väl hemma igen kollade vi film. Eller ja, de andra två. Själv halvsov jag i soffan. I flera omgångar. Hela kvällen. Ändå somnade jag utan problem vid 23-tiden och sov till kl 8 i morse.

Då gjorde jag frulle. Sen åkte jag och W till min kollega som så snällt lät W rida. Som hon njöt. Och jag med för den delen. Härliga djur!!

Ice hette han pållen. Lugn och fin. Hon sa att vi kunde komma så ofta vi ville. Det gjorde att W studsade uppåner av lycka. Så det får helt klart bli fler gånger.

När vi kom hem vilade jag lite (helt slut... igen), sen stack jag och tränade. Ett core-pass bidde det. Skönt.

Nu har vi nyss ätit middag. Mango chutney-glaserad kyckling. I ugn. Till det: kokta morötter, potatis, gelé och en sås på skyn. Vansinnigt gott!!!

Nu blir det nattning av barnet. Sen soffan och tidigt i säng. Man vet ju inte, plötsligt hjälper det kanske att sova.

Men förresten... måste ju visa mina nya ögonskuggor:

Köpta på Inn&Finn. För 29kr/st. Helt galet billigt. Återstår att se om de är bra.

Köpte även en superfin ljuslykta till kollegan. Som tack för hästandet. Lite rostigt utseende och ca 35 cm hög. För 89kr. Som hittat. Bra affär det där.

Nej, nu - nattande! Sov gott och dröm sött!

... över att aldrig kunna sova länge, så är det ändå lite mysfaktor över att smyga upp när ingen annan är vaken, dra på sig onepiece och sockor, tända ljus och bara lyssna på tystnaden.

Fast riktigt så blev det inte idag iofs. Smög, tog på onepiece och tände ljus gjorde jag. Men sen blev det frukostproduktion. för snart måste barnet väckas. Hon ska på extra-träning (tävling snart) idag. Kl 10-12. Under den tiden ska jag åxå träna. Ett skuttåhopp-pass. Sen efter dusch och lunch ska vi in till den stoooora staden. Optikerbesök och bowling väntar. Och kanske bio. De två sistnämnda vet inte den lilla om. Tänkte hon skulle få en överraskning. Hon var nämligen så ledsen en dag för att vi varit tillsammans så lite sista tiden. Vi håller med och tänker att hon ska få en heldag.

Och i morrn fortsätter det roliga. Då ska vi hem till en på jobbet och rida. Det vet hon inte heller.

Så jag hoppas hon somnar energifylld och glad i morgonkväll.

Nä, nu - väcka barn.

God morgon!

... som läser detta lovar att hålla tummarna för mig framöver.

Varför? Jo, jag fick nämligen brev från St Göran idag där jag ombads att ta om några prover. Efter googling har jag lärt mig att det är prover som rör njurarnas funktion. För höga värden kan leda till T.ex undernäring och ödem.

Så nästa vecka ska jag dit igen. Inte för att jag hoppas på att vara sjuk. Absolut inte. Men det vore skönt med ett svar.

Framförallt just nu när kroppen spelar mig ett jävla spratt... rinnande ögon, synförsämring, torr i munnen (trots att jag dricker massor), galet trött, helt utebliven mens för första gången i mitt liv (förutom när jag var gravid... och det är jag INTE just nu), återkommande pannknack och mer ödem än någonsin (kan inte böja fingrarna stundvis).

Kanske är det nåt... eller så är det bara åldern som börjar ta ut sin rätt.

Nä, hörrni. Nu blir det bingen. Natti natti!

... så trött, så trött, sååå T R Ö T T!!!

Men det är... F R E D A G. Fredag, fredag, fredaaaaaag!!!!

Idag blir det tomteklänningsshopping efter jobbet. Följt av en promenad. Därefter hemgjordtacopizzaproduktion. Och avslutningsvis: S O F F A N!!!

I morrn bär det av till stan. Både jag och H ska till optikern (jag ser faaaan inget längre). Efter det ska vi bowla, äta och gå på bio. Som det verkar. Härlig lördag!!

Men vi börjar med att njuta av idag. Eller hur?!

... var en av mina värsta julaftnar. Jag firade den med dom jag älskar mest. Men på helt fel ställe. I värmen. På en strand. I Thailand. Jag grät i omgångar hela dagen och ville bara hem.

Efteråt fick vi veta att de var en grön jul med regn här hemma. Det gjorde saken bättre, men jag skulle aldrig våga chansa igen.

Hursomhelst... vad jag skulle säga var att en sak var bra med den fruktansvärda dagen och det är den här bilden:

Jag ser ju så härligt avslappnad ut. Och viktmässigt är jag perfekt. I mina ögon alltså. Så dit ska jag igen. Det är mitt mål... 8 kg bort.

Lyckades ligga ett vääääldigt kort tag på 68 kg (på bilden och ettpartre veckor till) men merparten av de senaste 3,5 åren har jag legat på 73. Det är 3 kg sen... och så de kvarvarande 2. Det blir 8. Mitt mål är maj. Fixar jag det månne?!?

Nattinatti!