Jag känner mig fortfarande lite ynklig, så jag beslutade mig för att ta en dag till hemma. Vill känna mig helt ok innan jag återvänder... så jag inte blir sjuk igen. Så i morgon vet ni var ni har mig... på soffan.

Sitter just nu och tittar på... ja, gissa... Rätt: Biggest loser. Det är en kvinna där - Abby - som förlorade sin make, sin 5,5 år gamla dotter och sin 2,5 vecka gamla son i en bilolycka. Hon var inte med i bilen. Det fick henne att tänka om, att ta vara på livet som hon kände att hon fick ytterligare en chans till. Helt sjuk, att man överlever sånt och att man kan gå stärkt ur det. Hon har all min respekt och beundran!!

Appropå stärkt - Jag vill tacka alla som engagerar sig i mig, skriver kommentarer och peppar mig... både här och på FB (och i verkliga livet såklart). Det betyder mer än vad ni förstår. Och att få kommentarer om att JAG inspirerar, wow - vilken kick. TACK alla - ni vet vilka ni är!

Här kommer ett par bilder på hundar jag haft. Eller, alla var inte mina... men jag har bott med dom alla. Bilderna är fotade av fotografier, så kvaliteten är sådär.

Först, en gruppbild:

Bakre raden från vänster: Zinika (mammas hund), till höger: Yasmine (min, fick istället för moppe), den lilla längst fram: Bettina (syrrans, kallades Tina).

Och så en bild på bara min älskling Yasmine:

Alla tre var Papillon-hundar. Men med mer eller mindre handikapp som gjorde att de inte gick att avla på. Yasmine hade hängande öron, men inte tillräckligt för att klassas som phalené. Zinika var på tok för smal och liten för att ens kunna bära bebis. Tina hade ett underbett som inte var utav denna värld. En liten särskola för hundar var alltså vad vi bedrev ;-). Men trots det var de HÖGT älskade och de alla fanns med oss så länge ålder och sjukdomar tillät. Däremot fick mamma & pappa husera de när vi flyttade till höger å vänster, för att skilja de åt var inte aktuellt. Sötnosar!!

Nu ska jag glo på Fångarna på fortet och äta ett kvällsmål. Hörs vi inget mer ikväll så önskar jag redan nu en god natt, med idel vackra drömmar!

 

Budda

24 augusti 2010 22:04

ÅÅh papillon. :D jag växte upp med Basti, en vit och svart söt "pappi". :)


Krya på sig över natten.

Budda avslöjar: 1969. :)

Annci Hultström

24 augusti 2010 23:54

Fina vovvar det där!!

Ah, då är du lika ung som min syster...

Sov gott min vän!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

... tisdag. 2 arbetsdagar kvar den här veckan, sen 4 dagar ledigt. Det ska bli skönt. Inte för att jobbet suger eller så. Nä, det är solen med tillhörande promenader som lockar mig :-)   I söndags gjorde vi verkligen ingenting av nytta. Slöade he...

... vecka passerat. Igen. Alltså, var tar tiden vägen?   Vad har då hänt? Ja, den har väl sätt ut ungefär som förra veckan.   Lördagen: Lite vet ni. Fortsättningen var grillande. Årets första. Och oj, så gott!   Söndag: Långpromenad, s...

... lördag börjar rundas av. Vad har då hänt? Jag tänkte först att den varit förjävla slö, men när jag tänker efter så har det hänt en del trots allt. Frukosten åts inne, sen gjorde vi vår på baksidan. Dvs tog fram utemöbler, torkvinda, cyklar os...

... och sol. Ett gammalt vinterprat på radion. Snart frukost. En bra start på helgen. Eller iofs, den började ju redan igår med min egodag och planeringsmiddag hos vänner. Tacos blev det. För att ha 100% koll tog jag med egna ingredienser... kyck...

... inte helt som förutspått, men nästan. Efter frukosten drog jag på musik, dansade mig fram i en undanplockningssession, hängde en tvätt, läste lite, åt lunch och pw:ade ner till massagen. Det var gudomligt skönt. Somnade tillåmed en sekund...