... är till ända. Den blev inget av tänkt. Varför? Jo..,

När jag kom till gymmet i lördags (med bil) och skulle upp för de 2 trapporna fick jag ladda som om det var Mount Everest jag skulle bestiga. Kände mig heeeelt ur form. Väl uppe var jag död. Så konstigt. Benen bar liksom inte. Darrade som ett asplöv... Gick faktiskt inte ens ut i gymmet, utan satte mig i soffan vid repan och inväntade min pt.

När han kom pratade vi. Och pratade. Och pratade. Det var det enda vi gjorde. Vi gick igenom möjliga anledningar till att jag är dålig igen. Kost. Vitaminer. Mellanmål. Kaloriintag. Vad jag bör äta före/efter träning. Så även om jag inte rörde en fena var jag nöjd med "sessionen".

När jag kom hem blev det soffläge. Där låg jag och halvsov nån timme och tog sen febern. 37,9. Vilade vidare och var bara uppe för att äta.

Såg (den pissdåliga) Mellon och en film. Sen somnade jag ovaggad.

Igår fortsatte vilandet. Var bara uppe för att äta. Och för att umgås med mor & far en stund. De kom för att hämta W (H skulle ha kört henne i eftermiddag annars). Det blev bestämt samma morgon när jag insåg att vi skulle bli tvungna att avboka med kvällens middagsgäster.

Vila är tydligen bra. För igår kväll var jag feberfri och likaså idag. Tänker dock vänta med träning till onsdag, för snuvan och hostan biter sig kvar.

Less. Less. Less.