... väntat idag, men inget samtal kom. Så jag hoppas på morgondagen, för herregud... vänta är inte min grej. Fick ju inget gjort.

Eller egentligen massor (vikt ett Himalaya med tvätt, städat, tagit ner och tvättat gardiner, strykt andra gardiner som ska upp i morgon, plockat ur alla fönster, slängt massor med skräp/sopor, ramat in foton mm), men nån träning blev det inte... kom liksom aldrig iväg... för tänk om de ringt just då...

Nåja, tar igen det i morgon - efter deras samtal.

Då kommer f.ö fönsterputsaren. Åh, så skönt det ska bli att se ut genom fönstren igen ;-).

Det engelsktalande jobbet vill prata med mig. Vet inte om hon menar live eller på telefon... Hon skrev bara: "Please let me know when you will be free for us to have a call".

Pirrigt. På engelska. Jag kan ju språket, men ändå... jag är ju för bövelen nykter och bäst går det ju när man druckit lite. Eller hur, visst känns det igen?!

Nåja, det löser sig nog. Och gör det inte det, så kommer det fler chanser. Fast ni kan väl ändå hålla en tumme va?

... utan jobb inleddes med ett samtal med W's fröken. Hon (W alltså, inte fröken) har ju lite attityd och klagar varje dag på kompisar som sa/gjorde si eller så. Jag ville veta om hon är så "utsatt" som det låter. Men nä. Hon är visst med och triggar igång ett och annat. Och oftast är en tjej (hon som jag inte gillar att W leker med), till med. Så min känsla var rätt... Får ta ett snack med lilla fröken ikväll.

Väl hemma igen kastade jag in en tvätt. Vinterkläder. Jorå... med 0,1 grad ute var det dags kände jag. Borde gjort det i våras, men nä... det blev liksom aldrig av.

Efter det slog jag mig ner vid frukostbordet:

En riktigt skön stund fick jag. Det här kommer göra mig till jordens mest harmoniska människa. Typ. Kanske.

Nu ska jag vika ett berg med tvätt och sedan gå och träna.

Hörrni - Njut dagen!!