... var en TV-serie på 80/90-talet. Den handlade om Jack Killian. Det finns nu en uppföljare, "Tankar i natten" där jag spelar huvudrollen minsann. Första avsnittet går... nu.

Jag vaknade för 1,5 timme sedan och kan baske mig inte somna om. Vardagsmat (nästan iaf) innan open då jag slet som bäst på jobbet. Men nu har jag ju för böveln inte ens börjat jobba igen, så tydligen räckte det för hjärnan att veta att den ska dit för att varva upp.

När jag varit hemma (under drygt 6 veckor) har jag haft tid att fundera på MASSOR. En sak som kommit upp mer än en gång är vänskap. Jag vet att jag, under det senaste året, varit en hopplöst tråkig människa. Den gamla glada, livsglada Annci har pausat och (tillfälligt... hoppas jag) bytts ut mot en sur, vresig och orkeslös bitch. Och orsaken vet jag är jobbet. För att få det att funka har nöden krävt att jag lagt all energi där. Typ. Helt fel, jag vet. För ett bra energiintag på fritiden (i form av umgänge med familj och vänner samt träning och själavård) ger ju än mer energi. Så nu ska jag verkligen omprioritera, för jag vill inte känna såhär längre. Och den ensamhet jag känner måste bort...

Under de här gångna veckorna är det bara någon enstaka som hört av sig mer än ett par gånger och det tar jag på mig. För varför skulle någon bry sig om mig under några få jobbiga veckor, när jag inte engagerat mig under det senaste året?!?

Det har varit en ögonöppnare som, mer än en dag, fått mig att gråta "tycker-synd-om-mig-själv-tårar". Men nu måste jag ta tag i det helt enkelt.

Jag vill åxå säga att jag inte kläcker detta för att ge någon samvetskval. Nä, det klarar jag så bra av att ha själv. För som sagt, jag tar på mig det helt och fullt själv.

Med det sagt hoppas jag få sova nu... 2 timmar har snart gått och om knappa 3 timmar ringer uret.

Så, God natt Sverige - var ni än är!

... kom inte med...

... en ruggigt bra dag. Jag vaknade UTSÖVD (sen Gud vet när) efter en riktigt god natt. Och lång. Jag vaknade inte förrän kl 09.20 Då fick jag frulle på sängen av min enormt välbyggda och kralliga make. Tösen var nämligen fullt upptagen med att leka doktor (jag hade brutit benet på två ställen). I present fick jag fina rosor och en flarra Amarone.

Sen fick jag välja dagens aktivitet. Det bidde loppis. Jag hittade en dvd, en bok, ljuslyktor (till altanen) och en fonduegryta (helt oanvänd för 20kr). W fick skor, böcker och lite småplock (som hon pröjsade själv). Efter det blev det lunch på Donken och där träffade vi självaste Ronald (lycka... för den lilla alltså). När vi stod i kön gjorde hon något storsint. Hon tog en tia, av egna pengar, och frågade om hon fick ge den till insamlingen för Ronald McDonald hus. Sötnos!!!

När vi kände oss klara åkte vi till svärmor och firade henne. hon fick ett halsband och blommor och vi fick oss en fika.

Innan vi for kom Ewa (min svägerska) förbi. Hon hade varit på Danderyd och fått hand/arm gipsad, för den hade hon lyckats bryta minsann. Förra helgen gjorde deras äldsta det samma, så nu är de två i familjen. Eländes elände!!!

Väl hemma igen var det dags för middag och jag valde Tiger-mat. Gott som alltid. Nu sover barnet och vi ska ta en titt på dagens avsnitt av "How i met your mother" och sen är det väl bara sängen kvar. För i liten är det ju dags för vardag igen. Så väskan står klar...

Önskar er en fortsatt bra afton. Sov gott!!

... sovits. Ända till kl 09.25 Och riktigt gott åxå. Det var fan inte igår. Det är helt urvriden jag ska vara alltså för att det ska hända. Stämmer det kommer jag sova gott fr.o.m måndag när jag börjar jobba igen. Då är jag konstant urvriden...

Barnet tycks åxå sova. Maken däremot är uppe. Han fixar frukost. Han gör det. På en helg. Det var inte heller igår, men så är det ju Mors-dag åxå. Så GRATTIS alla mammor därute. Hoppas ni får en fin dag. Själv har jag visat familjen reglerna på bifogad bild, så jag hoppas ju på en magnifik dag ;-)

... God, vad trött jag är nu. Har klippt gräset, solat och varit på kalas idag. Det räckte. Med råge. Är svullen som en julgris färdig för slakt. Och ont gör det åxå. Så nu har jag petat i mig tabletter och krupit till kojs, med hopp om att vakna pigg (det gjorde jag inte i morse).

Ja, kalas var det alltså. Hade önskat att jag kunnat genomföra ursprungsplanen som var att fira finaste Torhild. Hon har sin 40-årsfest idag. I Oslo. En lång resa, som bara den gjort slut på mig. Så jag tvingades banga.

Istället firade vi Vic som fyller 20 just idag. Eftersom orken är som den är, blev det en snabbvisit i alla fall. Vi bjöds på supergod smörgåstårta och därefter prinsesstårta. Jag körde och lät således bli de alkoholhaltiga dryckerna idag. Men det gjorde inte födelsedagsbarnet... 20 liksom ;-).

När jag frågade Tina om presenttips sa hon mjölk och kakor. Så jag gjorde såklart ett cellofanpaket med kakor och en liter mjölk. Men han fick åxå en skumpa och presentkort på bolaget. Kändes som han uppskattade det :-).

Nä, nu måste jag släcka och sova. Kroppen skriker efter det.

Sov gott och dröm sött!

... vad gott fredagsgott vi har idag. Ostbågar i all ära, men detta är fan godare (om inte ostbågarna är dagen-efter-sega förstås, för då vinner dom... med hästlängder). Eller vad säger ni?!

... Oscar Zia!!! Shit. Hans vals fick mig att gråta... Önskar innerligt att han vinner hela rasket!!

Idag har jag lökat och sedan avslutade vi med att möta upp H i Kista C för att fira sista sjukskrivningsdagen med en middag på Jensens.

Ja, och nu återstår att se "Let's dance". Efter det blir det nog bingen. Vaknade kl 5 i morse och kunde inte somna om. Så jag är trött.

Ha en finfin kväll!!

... än någonsin i livet, att bygga upp min kropp till något starkt och sagolikt. Att förvalta detta på bästa sätt.

För ni förstår, jag fick mig en ännu större AHA-upplevelsr efter att ha gjort ett par jämförelse-collage. Som f.ö fick mig att gråta glädjetårar... Ingen, som inte varit med på en likadan resa, kan någonsin förstå hur det känns att se de här bilderna. Det är helt galet.

Men det är inte främst det visuella, utan hur jag mår och hur mycket lättare livet är numera. Mmmm... Känner en sån obeskrivlig tacksamhet!!!

Så, vad säger ni? Vill ni åxå se?