Livets resa - på mitt sätt!

Alla inlägg den 11 september 2011

Av Annci Hultström - 11 september 2011 22:30

Ute häller regnet ner och jag sitter uppkrupen i soffan med en kopp thé. Känner mig seg. Svårt att inte gör det efter den sån soft helg.


I fredags hämtade jag familjen och körde direkt till Åkersberga och familjen Z. Där bjöds vi på kantarelltoast till förrätt, grillat med potatisgratäng till varmrätt och glass till efterrätt. Däremellan massor med vin och prat. Lika trevlig som alltid.


Wilma somnade i en fotölj 30 sekunder (ja, 30 sekunder) innan vi skulle åka hem vid midnatt (Tilda hade somnade ett par timmar tidigare, i soffan) och j****r var förbannad hon blev när vi väckte henne. Hon skrev, grinade, slog, sparkade... *gah*... Det spelade ingen roll vad vi sa eller gjorde, hon var lika arg ändå. Men tillslut somnade hon om och kunde bäras in i sängen.


Igår vaknade jag först 06:30, men somnade tack å lov om. Till 07.30 Wow. När man får sova, då går det inte... hmmmm... Men jag låg kvar i sängen, läste lite, spelade spel. Kl 9 gick jag upp och åt en snabb frukost. Sen åkte jag, ensam, till Stinsen. Siktet var inställt på shopping. Men nä... Nå´n större shopping blev det inte. Tyvärr. 2 bh:ar och en poncho. That´s it.


När jag kom hem vilade jag en stund och gjorde mig sen klar för middag hos Höjer´s. Kl. 15 var vi på plats och en stund senare började vi med maten. Jag och Linda ansvarade för förrätt och dessert. Johan & Henrik för varmrätten. Vid 18-tiden åt vi... följande:

  • Förrätt: Vitlök- och örtgratinerade havskräftor, med bröd
  • Varmrätt: Hemgjord ravioli, fylld med spenat och ricotta. Och ja, pastan var helt hemgjord... ändå från degen.
  • Dessert: Semifreddo med passionsfrukt.

En riktigt gourmet-måltid. Till det en massa gott vin. 


Tack familjen H för en  mycket trevlig dag/kväll.


Förresnte, återigen blev W utan kompis. Han somnade på soffan och hon höll ut. Hur orkar hon så länge? Jag fattar inte det.


I morse vaknade jag 09:20, åt en snabb-frulle och satte igång med lite städning. Kl. 11 kom mamma å pappa. Vi åt lunch (pasta med pesto, kycklin, soltorkade tomater och pinjenötter - mmmmmmmmmmmums) och åkte sen till W´s ridskola. Idag fick hon en stor häst, Pim-Pim. Henne (honom??) fick jag göra i ordning helt själv, medans W fick göra ordning en häst i sin egen storlek + mocka ihop med sina kompisar. Idag var det faktiskt hela 5 barn. De var bara sååå söta när de drog den liiiiiila skotkärran, med de smååååååå krattorna och spadarna. Så genomtänkt. Att även de minsta ska kunna hjälpa till med allt. Bra!


Sen red de i ridhuset. W är verkligen superduktig. Det enda problemet är nog att händerna fladdrar upp och när hon travar har hon händerna i ansiktshöjd. Det gör att pållen blir aningen förvirrad. Får öva på det helt enkelt.


Väl hemma igen fikade vi. Äpplekaka-muffins med vaniljsås. Riktigt gott!!! Och firad på födelsedagen, i efterskott, blev jag. Jag fick gladiolus och pengar. Tack snälla ni! Och tack för att ni kom!


Efter att de åkt hjälpte vi granntanten att bära ner hennes tvättmaskin som gått sönder. Den köpte hon (och hennes avlidna man) när de flyttade hit 1976. 1976 gjorde de tvättmaskiner i gjutjärn. Det är jag helt säker på. För dra å h-vete var den vägde. Alltså, säkert 80 kg. Om inte mer. Helt galet! Men ut fick vi den. Och till el-skrotslådan. Hon var innerligt tacksam och undrade vad hon kunde göra för oss. Vi bad om barnvakt på torsdag. I 2 timmar. Det är föräldramöte då. Det var inga problem alls.


Sen gick vi och duschade hela högen och väl hemma igen åt vi en sen middag. Efter det har jag lökat i soffan. H har roat sig med koppla in den nya förstärkaren med tillhörande högtalarpaket.


Ja, där har ni den - min softar-helg, sammanfattad i tidernas tråkigaste inlägg. Men det blir så ibland... har liksom absolut noll inspiration att skriva just nu. Känner att jag lidit av PMS hela helgen... sur å irriterade på allt & inget. Hmmm...


Förresten... för 10 år sedan, idag, satt jag på jobbet när Linda ringde mig och frågade om jag hört på nyheterna. Ett plan hade flugit in i World Trade Center. Medan vi pratade flög det andra planet in i det andra tornet. Jag försökte, upprepade gånger, komma in på internet för att kunna läsa - men det var helt omöjligt. Alla tidningssidor var överbelastade i timmar. Men när jag väl kom åt dom, kunde jag inte läsa, för det jag läste fick mig att gråta.


Hela den kvällen satt jag framför TV:n och grät. Henrik sa åt mig att inte titta mer, för jag var helt knäckt. Men jag var helt enkelt tvungen. 2996 personer fick sätta livet till den dagen. Jag kommer ALDRIG att glömma det. Bilderna på folk som hoppade ut ur byggnaden och handlöst förr mot marken sitter på näthinnan. Tanken på hur skört livet är, hur det kan förändras på mindre än ett ögonblick, får mig att tänka till...


Nu ska jag lägga mig. Det sägs ju vara en ny dag i morgon och då gäller det väl att vara pigg.


Önskar en god natt. Sov gott och dröm sött!

ANNONS

Presentation


Livets resa - på mitt sätt!

Mot målet

LilySlim Weight loss tickers

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
<<< September 2011 >>>

Arkiv

Ställ en fråga

9 besvarade frågor

Tidigare år

Länkar

Gästbok

Sök i bloggen

Maila mig gärna

annci.hultstrom@hotmail.com

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Livets resa - på mitt sätt! med Blogkeen
Följ Livets resa - på mitt sätt! med Bloglovin'

Följ mig


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se