... inte vad det är med mig, men sen en tid har jag absolut nolltolerans på gnäll. Kanske har det med att jag "aldrig" är frisk att göra, humöret är p.g.a det inte direkt på topp ska jag erkänna.

Som i morse, då skulle jag tveklöst kunnat tagit det slutgiltiga steget och flyttat. Vad som utlöste den känslan? Jo, jag stod och tog på mig skorna när W ropade att jag skulle komma in i v-rummet. Jag sa som det var att jag höll på att sko mig... när jag var klar gick jag dit. Men då var det visst försent och ett gallskrik utbröt istället. Sen höll hon på så en bra stund. Jag sa att om hon inte slutade skulle det inte bli några pannkakor ikväll. Hon slutade inte. Pannkakorna rök. Högre decibel. Där gick jag, H fick ta över. Fixade inte att höra en millignutt till av det... väl i bilen höjde jag musiken på radion och skrek.

Det gör att jag känner mig lätt labil. Svag. Ingen rolig känsla alls. Kanske ska jag söka hjälp? Känns som den här "less-på-att-vara-mamma-perioden" har hållt i sig för länge nu. Varje gång det börjar kännas bättre så utlöses det av något tjafs igen...

Som t.ex på juldagen när vi skulle till pulkabacken. Jag gjorde mig till (det känns som jag gör mig till och inget som är naturligt) och kokade korv å stoppade i termosar, tog med saft å fikabröd. Men det var idel gnäll. Allt var fel... kragen satt fel, det var jobbigt att gå upp för backen, vi kom längre än henne i backen o.s.v Då tappade jag lusten till att någonsin försöka igen. Det tar musten ur mig.

Känner sånna gånger att jag inte passar som mamma. Att de två andra i familjen nog skulle ha det bättre utan mig. Att jag fick leva mitt liv själv och de sitt ihop. En jobbig känsla som gnager mig i bitar. Skit helt enkelt!

Nä, nu har jag spytt tillräckligt med galla. Tänkte istället berätta om dagens vikt. Men nä... det går inte. Glömde helt enkelt bort det i morse. Så jag ber att få återkomma i morgon.

Vad blev det då kvar att skriva om? Typ nada känns det som. Jag är tom i huvudet. Eller jo... jag kan ju nämna att snuvan är bättre. Penicillinet som hjälper måntro? Har sovit gott i natt åxå. H har inte snarkat nåt. Det underlättar.

Nä, nu är det tomt på riktigt.

Hörs senare. Ha en fin tisdag!

 

Lott@

4 januari 2011 11:31

Man får ha såna dagar, även om man inte vill. Men visst blir det ibland för mycket gnäll/tjafs osv så man vill ställa av dom någonstans efter vägen & låta dom gå hem, så känner nog alla nån gång. Huvudsaken är ju att man inte gör det ;)

Skulle nog tippa på att den elaka bacilusken har stor del till detta, bara då blir väck honom (för visst är det en han? ;) ) så kommer det att bli bra igen
Kramar från ett kallt norrland

http://www.lottaskrypin.se

Annci Hultström

4 januari 2011 11:38

Tack snälla Lott@ för pepp!!

Ja, ställa av dom helt klart... men det har gått så långt att jag vill ställa av mig själv å INTE gå hem, utan gå någon annanstans å inte komma hem förrän om ett halvår. Typ.

Förhoppningsvis blir det bättre i takt med att jag mår bättre. Den förhatliga bacillen får lämna mig nu. HAN har gjort sitt (klart det är en han).

Var rädd om dig i kylan!

Stor kram och tack igen

 

Marie-Louise

4 januari 2011 12:58

Jag vet inte om det tröstar men sådana dagar har jag också, både haft och har. Ibland orkar man bara inte, så är det. Även mammor tar slut ibland. När jag kände mig som sämst, jag ville bara lämna allt och alla och sätta mig i en liten 1:a med kokvrå, så tog jag tag i det. Gick och pratade med en doktor och fick några gånger träffa en terapeut, och jag pratade med min man. Han började då se när han skulle "avlasta" mig i tid så att jag slapp bli så trött och less att jag bara ville ge upp. Styrkekramar <3

http://madredetres.blogg.se

Annci Hultström

4 januari 2011 14:27

Mmmm... tack söta för stödet!

Det är så det känns... en etta med kokvrå vore rena drömmen. Men hotell vore om möjligt ännu bättre.

Kanske ska ta tag i det helt enkelt... prata med någon. Ska på 5-årskontroll på BVC med tösen nästa vecka. Kanske kan ta det då. De har ju familjerådgivare att tillgå.

Tack igen och stor kram till dig!

 

LH

4 januari 2011 19:49

Såklart att alla har såna där stunder..bättre och sämre dagar. I vår familj funkar det INTE med: om du inte slutar, får du inte X. Det blir bara värre.
Kan nog vara bra att prata med någon, hon är ju i den åldern när det testas väldigt mycket också. Kan inte H ta lite "strider" ett tag och du bara är "observer" och se om det vänder. I bland tror jag att de "nöter" på den som de vet att de får mothugg tillbaka av...De är ju smarta de små liven! Lycka till och du vet att du kan höra av dig! Kram

Annci Hultström

5 januari 2011 08:40

Jo, det är klart alla har det. Men det känns som min period varit på tok för länge nu. Känner liksom inte den där mamma-glädjen nån enda dag. Nästa vecka ska vi till BVC på 5-årskontroll, tänkte snacka lite då om jag får tillfälle. Se om hon har något tips eller så.

Hon har alltid köpt det där med att vi tar något ifrån henne om hon inte skärper sig. Är väldigt rädd om vissa saker (som blommorna på belöningskartan t.ex.) Men plötsligt inte igår.

H tar strider han med, men jag liksom kräks på bara ljudet av diskussion. Det är det som är problemet. Jag vet inte var jag ska ta vägen då...

Nåväl, det löser sig garanterat någon dag. Som idag kanske... känns bättre nu.

Tack för peppe!

Stor kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

... tisdag. 2 arbetsdagar kvar den här veckan, sen 4 dagar ledigt. Det ska bli skönt. Inte för att jobbet suger eller så. Nä, det är solen med tillhörande promenader som lockar mig :-)   I söndags gjorde vi verkligen ingenting av nytta. Slöade he...

... vecka passerat. Igen. Alltså, var tar tiden vägen?   Vad har då hänt? Ja, den har väl sätt ut ungefär som förra veckan.   Lördagen: Lite vet ni. Fortsättningen var grillande. Årets första. Och oj, så gott!   Söndag: Långpromenad, s...

... lördag börjar rundas av. Vad har då hänt? Jag tänkte först att den varit förjävla slö, men när jag tänker efter så har det hänt en del trots allt. Frukosten åts inne, sen gjorde vi vår på baksidan. Dvs tog fram utemöbler, torkvinda, cyklar os...

... och sol. Ett gammalt vinterprat på radion. Snart frukost. En bra start på helgen. Eller iofs, den började ju redan igår med min egodag och planeringsmiddag hos vänner. Tacos blev det. För att ha 100% koll tog jag med egna ingredienser... kyck...

... inte helt som förutspått, men nästan. Efter frukosten drog jag på musik, dansade mig fram i en undanplockningssession, hängde en tvätt, läste lite, åt lunch och pw:ade ner till massagen. Det var gudomligt skönt. Somnade tillåmed en sekund...