Ja, nu är ännu en dag förbi och jag mår så bra att jag nästan glömmer att jag gjort en operation. Var väldigt nära att svepa ett glas vatten, fick stopp på mig sjäv i sista stund...

Har en del gaser. Tydligen helt normalt (kanske det får bli skilda sovrum därhemma sen om de andra vill överleva detta ;-)), för de fyller magsäcken med gas under operationen. Och den måste ju således ut någonstans... det visar sig främst med värk i rygg, skuldror å bröstkorg. Och ja, precis så känns det. Aningen jobbigt faktiskt, men det ska väl gå det med.

Nej, nu - sängen! Äh, där ligger jag redan... men stänga ner å sova ska jag i alla fall.

God natt!

Nu sitter jag och lyssnar på hans senaste skiva "Plommon", riktigt bra i mitt tycke!

Skulle ju se på film, har inte kommit så långt än... gick ut å gick en sväng. Eller ja, ut å ut var kanske till att överdriva. I korridoren menade jag... skönt det med. Sen satt jag en stund å såg på "Bonde söker fru". Då var TV:n minsann ledig... hmmmm...

Men nu tänkte jag mig på lite film... väljer mellan "Livet är en schlager", "Sex in the city", "Så som i himmelen", "Notting Hill" och "Mamma Mia". Oj, jag glömde... har ju fler val... 40 avsnitt med "Fåret Shaun" (Tack älskling!).

Men jag tror det blir "Livet är en schlager" - det var länge sedan. Älskar den filmen. Och visst är det väl helt otroligt att det kan få en CP-skadad att förstå manus och spela så bra . För er som inte hört historien... När jag såg filmen första gången hade jag ingen aning om vem Jonas Karlsson var och sa så till Henrik. Han trodde jag skämtade. Det gjorde jag inte. Har fått höra det några gånger kan jag säga...

Nej, hörrni - nu avviker jag för ikväll. Sov gott därute!

Lotta (i Uppsala) - smakar gärna maten, men gör den sig lika bra i flytande- eller pureéform tror du? Nä, kanske inte... men då får vi ta den lite senare. För nog måste vi väl ses inom en månad va?? Kram gumman!

Ja, just nu är jag faktiskt det... uttråkad. Henrik har varit här, men besökstiden är ju slut kl 19. Då gick jag för att se på TV och det var ingen annan där. Bra, tänkte jag - då kan jag välja och vraka bland alla 4 kanaler... kom fram till att "Halv åtta hos mig" var det enda sevärda. Så jag satte på 4:an... men då var jag ju tvungen att gå på toa (japp, grisfarmen är i "fart"-en igen ) å när jag kom tebax hade någon annan paxat TV:n såklart... Rapport. Hmmmm... vad är det mot "Halv åtta hos mig"??? Nåja, jag lommade slokörat tebax till rummet.

Så jag hamnade här framför datorn istället. Men jag är nog snart less på det med gissar jag...

Förresten, syrran - jag försökte hålla kameran åt andra hållet åxå, men resultatet blev detsamma... å trots att jag valde att rotera det åt rätt håll i mobilen kom det ändå på sniskan. Men för er är det ju inga problem, ni kan ju vända datorn åt rätt håll - värre för de med stationär .

Just ja, vi ringde till farmor idag för att höra hur det var med Wilma. Det var bra, de hade varit i skogen, lagt pussel, lekt å pysslat. En bra dag med andra ord. Så frågade farmor om hon ville prata å det ville hon. Men efter 2 meningar så grät hon, stackars... det brukar gå bra att prata när vi är ifrån varann, men inte denna gången. Oj, så ledsen hon blev. Genom gråt följde detta:

Wilma: Mamma, när ses vi?

Jag: I morgon ses vi igen

Wilma: Ja, det vet jag. Men vilken tid?

Jag: Ungefär kl. 15. Be farmor visa på klockan, så vet du.

Wilma: Okej.

Åh, det gjorde ont i mammahjärtat. Men som sagt, det går inte att veta tydligen. För det har som sagt alltid gått bra förr, men hon har väl kanske åxå förstått allvaret den här gången. Hoppas hon hämtade sig snabbt.

Jag slog rekord igår förresten... 44 unika besökare på en dag. Det ni! Snart är jag ikapp Blondinbella, fattas bara c:a 42813 besökare  - typ.

Nej, nu ska jag avsluta det här inlägget. Men vem vet, jag återkommer kanske innan sovdags.

So long! 

Ja, som jag skrev tidigare idag så var förmiddagen körig värre. Men tack å lov har eftermiddagen bjudit på lite vila.

Till lunch åt jag - Marre, hör upp nu - 1 dl delikat tomatsoppa, direkt från tetra. Det ni!!! Men faktiskt, det var gott... godare än de milkshakeliknande produkter jag levt på i 3 veckor. Efter det satt jag och pratade lite med en jämlike och då hände - min sista droppåse tog slut. Det innebar att jag fick bli kvitt den sista slangen som kopplade mig till den där nedra droppställningen. Sååååååååå skönt! Kanylen fick sitta kvar ett tag sa de, den skulle de ta på kl. 14-ronden. Bra, sa jag... då lägger jag mig å sover en stund. Men se, det var inte poppis... för tänk om doktorn skulle se det - gillas inte, man ska vara uppe jämt. Jag sa att jag tar risken, bara ni väcker mig vid 14-tiden. Fick ok på det.

Så vid 13-tiden somnade jag gott, med musik i öronen och blev väckt - av DOKTORN. Hmmmmm... Men han blev inte ett dugg arg, snäll doktor det där ;-). Han frågade om jag ville åka hem, men jag sa nej.

Efter det gick jag och sa till om kanylen. Men tog de inte den vid 14-ronden? Nä... Då stack det fram ett huvud bakom ett skynke som sa att jag sov så sött att de inte ville väcka mig, så de tog den då. Hade jag fått skäll av doktorn så hade de fått mig att göra... Japp, för så pigg är jag. Skulle kunna göra sta´n... eller åtminstone gå ner en sväng till caféet å kolla på folk.

När den var borta tog jag en dusch (men inte håret, lite fåfäng får man vara när plattången inte är med i packningen) och fått nya förband på mina 5 små hål. Kan inte vara så mycket bättre just nu. 

Nu ska jag snart gå ner och ha dejt i cafeét med min man. Jag äter väl en delikat soppa igen, medans han smaskar i sig nåt annat gott.

Skickar med en bild på mig, så ni ser att jag är vid gott mod :-). Beklagar förresten att de hamnar på sniskan, men det går inte att vända de när jag skickat dom från mobilen till bloggen.

Adjö för nu, höres senare!

Det går i ett här... är det inte det ena så är det det andra.

Somnade vid 23.30 igår, vaknade kl. 05. Låg kvar en stund, då kom morgonpersonalen och skulle ta blodvärde å lite annat. När de var klara fick jag upp å satte mig i dagrummet å kollade på TV4 Morgon. Kände mig som en panschis eftersom klockan inte var mer än 6...

Efter ett tag blev jag trött å gick för att vila en stund... ja, då kom de å bytte min säng (en ännu mera tjockis behövde min specialsäng ). Ok, nu då - vila! Nej, då kom sjukgymnasten.... klarade av henne. Men nu då - vila! Nej, då kom läkaren... *phu*... å efter honom fick jag besök av Linda (mamma till en dagiskamrat till Wilma) - trevligt!

Nu tänkte jag vila, men så insåg jag att jag måste ju äta lite lunch snart. Får vila efter det helt enkelt. Hoppas jag i alla fall. Är aningen trött faktiskt.

F.ö så erbjöd läkaren hemgång idag eftersom jag är så pigg å har börjat - ursäkta min öppenhet - fisa som en hel grisfarm (hoppas min rumskompis - en gammal farbror - inte har sitt luktsinne kvar). Det var visst ett mycket gott tecken, för då är det inga knutar på tarmar å annat i alla fall. Jag fick fundera, så skulle han komma igen i eftermiddag. Men jag tror faktiskt att jag stannar. För jag vill vara under kontroll när jag står utan dropp om några timmar.

Sedan kan jag berätta att jag ser ut som en kräfta i nyllet. Har en helt normal temp, men det ser ut som om jag legat i solen i 2 dagar. Bra cirkulation sägs det... Låter ju åxå bra, men ser inte lika bra ut. Om jag får säga själv. Och det får jag, för det är min blogg .

Hmmmm, vad mer kan jag säga... Jo, jag har vunnit 1000kr på Postkodmiljonären. Önskar jag kunde lägga på några nollor, men man får vara glad för det lilla. Och det blev jag - glad alltså!

Glad blir jag åxå när jag ser ut genom fönstret, för solen är påväg att leta sig fram. Är åtminstone inte helmörkt å regnigt. Man får vara glad för det lilla, säger jag igen.

Nej, nu ska jag luncha. Men ni hör ifrån mig igen, senare. Efter att jag vilat. Ok?